Specialmoment
Moment Betyg 1 Betyg 2
Påsläpp på spår 10 10
Spårning 8 8
Budföring 8 DK 8 DK
Två pinnar bort i skogen och sedan behövdes två kommandon för att Flamma skulle fara iväg till mottagaren på budföringen.
Summa medel special: 250 poäng
 
Lydnadsmoment
Moment Betyg 1 Betyg 2
Linförighet 10 10
Framförgående —————————————– —————————————–
Platsläggande 8,5 10
Inkallande 9,5 avslutning 9 Springer förbi.
Krypande 6 DK, sätter sig, hög i avslut 0 Ej nere med armbågarna.
Apportering 7,5 slarvigt gripande, lätt tugg 8 tvekamt grip, tempo avslut
Hopp 7 slår i, snett sättande 8 Slår i.
Platsliggande med skott 10 10
 
Summa medel lydnad: 210,75
Det var en ganska trött tjej som klev in på lydnadsplan men oj så duktig ändå. Krypet var jobbigt tyckte Flamma, men duktig var hon som gick på DK trots att hon var så trött. (Framförgåendet har vi inte tränat in så det skippade vi.)
Totalpoäng medel: 460,75 
Poängen räckte för uppflytt och vi är riktigt nöjda med insatsen.  Så nästa tävling i bruks blir då alltså högre klass spår :).
Kvällen avslutades sedan för Flammas del med soffmys och en massa smaskig mat. Jag tyckte allt att hon efter dagen gjort sig förtjänt av att bli riktigt bortskämd.
Trött var hon då hon kom hem.
 
Idag har vi varit iväg och tränat en sväng med bästaste Camilla och Offe. Det var metallapportering, rutan och platssittning som stod på schemat. Metallen gick över förväntan HON TOG DEN :). Rutan har vi backat lite på så att den ska sitta fin fint igen. Flamma fick som avslut träna platssittning med läskiga Offe. Vi testade lite allt möjligt för att bli säkra på problemet och fundera över hur det ska kunna lösas. Vi har en plan iaf :)! Flamma satt duktigt då Offe låg brevid med rumpan mot henne, men det här ska vi jobba på.
Annonser

för ibland lönar det sig :).

Vi har nu kunnat stryka ett av våra mål den här säsongen, för vi är nu uppflyttade till högre klass spår :).

Jag tror jag tar och sammanfattar det år som gått.

Som nyutbildad instruktör så började året med en allmänlydnadskurs. Tre kurser hann jag avverka under 2010.

På tävlingsfronten så ska man sikta mot stjärnorna och når då i bästa fall trädtopparna, vilket vi lyckades med. Appelspår tog vi oss igenom lätt som en plätt, värre var det med lägreklass då vi gick vilse och blev ute i skogen någon timme.  Lååångt hade vi gått. Detta bidrog till att jag tog mig råd att köpa en vandrings GPS. Sådär ja, med vandrings GPS och spårupptagsträning  så anmälde vi oss till årets sista lägreklasstävling inom rimligt köravstånd. Vi höll tummarna för att vi skulle komma med och få ett uppflytt innan vintern då hon fortfarande var i finfin form, men nä… Tyvärr så kom vi inte med och uppflyttet fick läggas på is. Som på ett bananskal gled vi in i laget på TKT (tre klubbars tävling), där klev vi väl över tröskeln till att våga sig ut på någon annan klubbs tävlingsplan. Varmt var det och med en värmekänslig hund så blev jag nöjd med vår insats och vi drog vårt strå till stacken för att Strängnäs BK skulle vinna igen. Lydnadsklass 2 tog vi oss igenom med en 10 på fria följet, första pris och klassvinst J. Lydnadsklass 3 blev det värre med. Med alldeles för lite tid till träning så la jag tävlingsplanerna på hyllan i mitten av hösten. Det bli bara att ta vid där vi slutade 2011, med sikte mot stjärnorna för att nå trädtopparna.

 Vi hann även med vår första utställning med ett andra pris som resultat.

  

Vår första utställning.

Matte och husse tog sig en härlig långweekend till Barcelona under året. Där va det gympadojjorna på och sen en hög växel för att hinna se så mycket av stan som möjligt. Vilket vi gjorde, vi såg bla. Gaudis verk, katedralen och L’Aquàrium de Barcelona.

  

L’Aquàrium de Barcelon

 

Katedralen

  

 La Sagrada Família

Jag och Flamma har även hunnit med tre resor till Gotland under 2010. Varav den sista resan avslutade detta år med en smäll och änglavakt.

Mötande bil vejde för rådjur och smällen var ett faktum. Bakomliggande bil lyckades vejja och klippa en snödriva istället för bagageluckan på vår bil. Vi hade verkligen änglavakt, Marie (Gotland) klarade sig undan mörbulltad, jag lyckades med att inte få ett enda blåmärke men fick istället en spricka tvärs över bröstbenet och hundarna klarade sig helt och hållet. Måste ju även nämna vilken otroligt härlig hund jag har som tog smällen med sådan ro. Jag var ju tyvärr tvungen att bli fastspänd på någon hård bräda pga nacken och sedan åka ambulans, vilket medförde att brandmännen tog hand om Flamma i väntan på husse. De band upp henne vid brandbilen och tro det eller ej men där låg hon bland blåljus och tutande, avkopplad och tittade runt på allt som hände tills husse kom. När husse väl kom till plats så kom en veterinär (från vår veterinärstation) i bilen bakom och gick igenom båda hundarna och konstaterade att de klarat sig undan skador.  Hon har även rapporterat in om händelsen i hundarnas journaler.  Nog ska man ju ha flyt ibland, en veterinär från ens egna veterinär station som råkar passera förbi just vid rätt tidpunkt.

Nu håller vi tummarna för att 2011 blir ett toppen år med många fina resultat både från oss och från alla våra vänner.

Ja visst är det underbart när man lyckas :). Ett mer eller mindre spontant träningspass, alldeles lagom klädd (inte för att det händer allt för ofta att jag lyckas klä mig för varmt 😛 utan snarare så brukar jag frysa), en taggad hund, en samlad hund och framförallt en glad hund. Vilken start på helgen va? Efter en helt galet stressad vecka så startar helgen med att man får ny energi och känner sig överlycklig. Det kan omöjligt vara bättre. Tänk om alla träningspass kunde vara så här och tänk om man inte hade behövt göra så mkt mer än att just träna hund. Man kan ju inte annat än att bli glad över att ha en lycklig hund som bara vill jobba och lära sig. Nu är det ju så att Flamma inte alltid är så här, men idag kunde det inte gå så mkt bättre. Jag ska verkligen försöka än mer än vad jag gör att tänka på just de här tillfällena då allt snarare fallerar.

Vi har nu tagit tag i 3:an på allvar och det ser bra ut. Träningen går framåt. Vi är absolut inte tävlingsklara men jag ser ljuset i tunneln, inte för att det är så nära men jag ser det.

Det där med att jag önskade en snöfri vinter kan jag nog glömma :(. Det snöade då jag åkte till träningsplan :(. Usch å blä, jag vill inte ha snö, jag vill ha gröna skogar :). Det är ju inte ens november och vi bor ju faktiskt i södra Sverige, det ska inte snöa nu! Ska försöka hinna med att införskaffa en klövjeväska till Flamma i helgen och hoppas på att hon behåller formen liite bättre över den här vintern. Fysträningen i Luleå och Södertälje ser lite annorlunda ut under vinterhalvåret tråkigt nog. Ska det nu vara snö  så skulle jag inte tacka nej till rejält frusna sjöar, isvägar och en snöskoter, vintern blir lite roligare så :).

Tillsist så måste jag säga att efter dagens träningspass så är motivationen på topp :D.

Usch och fy! Träningen har gått riktigt bra och det går framåt. Har nu en trevlig och taggad tjej som är villig att tjäna sin förare och arbetar ordentligt med glädje. Schwamlet är som bortblåst och målet kändes nära, men nä… Skit å pannkaka blev det, usch vad jag är besviken. Det jag pratar om är förstås årets sista lägreklass tävling i spår i närheten där vi bor. Vi kom inte med :(! Inte ens en reservplats fick vi :(.  Jag som verkligen hade velat ha ett uppflytt innan vintern och nu är chansen borta. Vi som hade fått fin ordning på krypet och spårupptag men, men… Jag är inte bitter… Vi fortsätter väl arbeta med spårupptag och går vidare med krypet, sen siktar vi väl in oss på framåtsändandet.  Träningen lägger vi om endel och bryter ner moment för att bygga upp och få ordentlig ordning på lydnadsklass 3 eftersom det antagligen kommer att bli närmaste tävlingen. Nu håller vi tummarna för en så gott som snöfri vinter så att vi kan spåra och starta till våren :). Över jul får det ju gärna vara snö men sen ska den bort :).

För att byta ämne så har jag nu köpt en Garmin dakota 20 och lagt in karta på så nu är vi trygga i skogen. Nöjd är jag än så länge men jag har inte riktigt lärt mig den utantill så lite meck är det väl allt att använda den. Glad är jag iaf :)!

Hm, undra om man vågar säga att Flamma har gått ur sin flamsperiod? Hon har iaf skärpt till sig i lydnadsträningen efter tävlingen. Hon kan jobba redan från start och behöver inte längre 1 timmes uppvärming för att kunna lyssna. 5 minuters uppvärming och sedan går hon oavsett moment.

Snälla Camilla såg problemet i krypet och kom med ideér så nu går vi framåt igen :). Hon har fin teknik och börjar förstå på RIKTIGT att det finns en position som ska följas också. Hon trampar in fint i vinklar och det är kul att den träningen gett resultat. Birgitta var så snäll och hjälpte oss idag med spårupptagsträning så nu har vi lite att jobba på. Förhoppningsvis så tar hon spåret bättre då vi jobbat in det här och går ner bättre med nosen i backen. Lite driv önskas också i linan :).

Ingen fick uppflytt från lägre på söndagens tävling vilket innebär att det lär vara hårt tryck till tävlingen i Lidingö :(. Bara hoppas vi kommer med.

Om någon har ett bra tips på en GPS som har kartor över skog och mark skulle jag vara tacksam. Tycks inte vara helt enkelt att hitta en kartor till ett vettigt pris :(.

…men kunde inte bli så mkt värre.

Vi har nu tävlat lägre klass spår och vilken tävling sen. Det började med en 10 på spårupptag, vidare så plockade vi 5 spårapporter och till sist så var vi lost… Vad hände???????? För varje gren som knäcktes i spåret, för varje fågel som skrek, helt enkelt för allt som lät så stannade Flamma upp och tittade lite småförvirrat omkring sig innan hon på kommando fortsatte sitt spår. Tills hon plockat upp 5 spårapporten vill säga. Sen vet jag inte vad som hände. Hon reagerade iaf på ngt ljud, blev påmind om spår men vindade då antagligen upp grannens spår och glömde totalt bort vilket spår som skulle föjlas. Det gick en stund sen började jag liiite smått misstänka att vi var vilse och mycket riktigt var vi det. Jag hade ingen aning om vad som var norr eller söder, upp eller ner eller höger vänster. Efter en hel del knatande hittade vi i alla fall en leråker och ett hus. Dock ingen hemma i huset, väntat eller??? Vi blev iaf lokaliserade och tillsist upphämtade i skogen efter 2,5 h. Det var ju inte ett spår vi korsat och inte 100 meter vi gått knas. Lite surt måste jag ju säga eller rättare sagt käpprätt åt h. Usch å blä!

Nästa köp blir nu en GPS så att jag kan lokalisera mig själv, ha koll på hur jag går, hur långt jag går och hur jag kommer hem! Jag har iaf anmält mig på nytt till lägre så vi får väl se om jag kommer med och om jag vågar mig ut på nytt. Jag e ju allt bra rädd för att gå vilse och rädd för vildsvin e jag med och inte blev det då bättre efter den här dagen. Flamsan, för flamsa är precis vad hon är, är iaf trött och tycks inte ha tagit nederlaget speciellt hårt. Med lite hjälp från duktiga och peppande människor 🙂 så kanske vi vågar oss ut igen :S. Tur man har sådana människor runt sig :D.

Sådär ja nu har vi varit på utställning och vi har överlevt ;). Det blev en tvåa men vi e glada ändå. Flamma skötte sig riktigt fint, ingen kreativitet tack och lov :). Beskrivningen blev följande:

Aningen för lång och lågställd. Femininint huvud med bra uttryck. Något kort hals och framskjuten skuldra. För stel överarm. Välvinklat bakställ. Mkt bra benstomme för sin storlek. Rör sig livligt men skulle ha längre och stabilare steg fram. Bra päls och trevligt temprament.

Med mig på utställningen hade jag Marie och Therese, tack och lov. Stöttning, extra ögon och koll är allt bra att ha :). Marie passade även på att fotografera så vi fick lite bilder med oss hem.

Efter utställningen bar det av till Strängnäs BK för träning och trevligt sällskap även resterande del av helgen. Det blev ett lydnadspass på lördagen och sedan hela programmet inför nästa helgs lägreklass spår på söndagen. Spåret låg på ca 1200-1300 m så det var väl en aningen längre, men det va bara bra så. Flamma hade varvat upp så pass under liggtiden så spårstarten var inget vidare men sedan gick hon fin fint :). 45 min vila sedan körde vi budföring och hela programmet. Hon höll inte ihop helt för krypet  då det fortfarande är ett relativt nytt och energikrävande moment för henne men förhoppningsvis så blir det lite mer vila på söndag då det är tävling så att hon hinner ta igen sig.

Nu håller vi tummarna inför nästa helg :)!

I morrn bär det av mot Västerås och vår första utställning. Får väl se hur det  går :S. Hon har då inte mkt till päls nu och är förmodligen påväg in i löp eller så är hon i en mognadsfas, för knas är hon då. Antingen så går hon så fint så jag har inte ngt mer än nå pet att klaga på eller så är det mer eller mindre katastrof. Hon kan vara riktigt kreativ och man vet ju aldrig när kreativiteten faller in.

I förrgår körde vi spår och fick in alla spårapporter och hon gick så fint. Lydnaden har varierat. Minnet tycks vara som en guldfisks till och från. Budföringssträckan är ibland lite för lång, på 100 m, för att Flammas minne ska räcka till. Hon kutar ut i full fart i ca 30 m sen springer hon väl ca 20 m till bara för att hon har farten, tills hon stannar och ser ut som ett frågetecken, då minnet var för kort för att hon skulle minnas varför hon sprang och vart hon skulle. Medan andra dagar så kutar hon hela vägen utan problem. Igår kom Flamma på att man kan köra ”skruven” på kryp och kröp då som en spiral tills hon låg på rygg brevid mig, hon la sig på inkallningen då jag lämnat henne, la sig på andra sidan hindret istället för att sitta. Hon har också kommit på att hon kan stå på läggande under gång. Fyndig är hon! Men all kreativitet från Flammas sida kommer som sagt bara vissa dagar oftast så går hon riktigt bra.

Nästa helg är det lägreklass spår som gäller och går hon som hon kan så har vi uppflytt men slår guldfisks minnet in och kreativiteten faller på så lär det inte bli mkt till poäng. Bara hålla tummarna nu :).

Efter utställningen i morgon så åker vi till klubben och övernattar till söndag för att köra spår och lydnad :).

Flamma fick träffa sin fina syster Poppel i torsdags och hennes matte tog riktigt fina bilder. Med Fridas tillåtelse fick även jag lägga upp dessa bilder på min blogg. Flamma var minsann inte lika liten som hennes matte trott, Poppel var en aningens mindre, eller rättare sagt inte fullt lika grov som Flamsan.

Det blev utställningsträning och Frida hjälpte mig att iaf bli lite klokare i utställningsdjungeln :). Jag tackar för hjälpen vad gäller vad jag ska göra och hur det ska trimmas :). Vi passade även på att träna lite lydnad, men Flamma var inte på hugget utan snarare på flams humör, men det berodde antagligen på värmen. Värmetålig är hon då inte min tjej. Poppel var väl inte heller riktigt förtjust i värmen som kom, utan båda två stängde väl mer eller mindre av öronen. Fin var hon då Flammas syster och duktig var hon med :).

Min fina tjej.

Annonser